Long time no hear – Gott slut på er alla!

2013 Ska bli mitt år!

Det var mitt förra nyårslöfte. Summerar så här i slutet av året att jag är rätt nöjd med 2013 ändå – åtminstone på det mentala och fysiska planet (hmmm nja kanske inte det bästa nu efter allt julätande och allt socker!!! Magrutorna är långt borta 😉 ) !

Jag har så många gånger tänkt att dela med mig av den inre spya som legat och skvalpat inom min under 2013 och som försurade mitt 2012 men samtidigt så har det inte gått i hop med mitt motto – 2013 Ska bli mitt år!
Nej  2012 var ett förlorat år som för det mesta innehöll en mental misshandel av en missbrukare som jag träffade i början av året, av ett medberoende som dränerade mig både fysiskt och psyiskt fastän mitt förnuft försökte tränga igenom så gick det inte.
Jag tror inte att Torsdagsteamet på Worldclass Vällingby någonsin förstod eller kunde se på mig hur mycket dom räddade mig. Nu var alla mina klasser viktiga men just torsdagarna var den dagen i veckan som gjorde att alla andra dagar gick att överleva.
2013 blev mitt år, 2013 blev precis så som jag ville att det skulle bli – M I T T år! 🙂

Det är med största ödmjukhet och glädje jag tackar ALLA som har varit med och stöttat mig under min ego-resa 2013 , som stöttade och hejade fram mig till Luciapokalen.
Och sen blev det tyst.
Det var ju inte så snällt kanske.
Jäkligt taskigt att inte säga nåt om hur det gick?

Mitt mål med Lucia var att komma förbi elimineringen. Det är 15 st som går till tävling och vi var 24 st som startade.
När jag träffade Helen och Tobias på hotellet på fredagen och dom gjorde sin första formkoll och var skitnöjda så kände jag nästan att ”bra då kan vi äta och åka hem nu” för då var det på nåt sätt som att målet var nått!
Det har varit minst lika viktigt för mig att prestera och visa min coach vad hennes vägledning har givit för resultat som det var för mig att stå på scen.

Jag kommer skriva mer om själva tävlingshändelsen, om stödet på plats, om cyberstödet och alla känslor.
Men direkt efter tävlingen blev jag sjuk. Inte sjuk sjuk sjuk alltså sängliggandes sjuk utan mer stress.
Fått några konstiga eksem på ryggen som resulterar i ett hysteriskt kliande så jag har mer eller mindre inte sovit sen tävlingen vilket gör mig galen. Jag kliar sönder kroppen om nätterna och allmäntillståndet är allmänt skit faktiskt. På dagarna är det rätt ok men att ha smärta på så gott som hela huden är rätt påfrestande.

Träningen har fått stå tillbaka en hel del pga hektiskt på jobbet och förberedelser inför julen och nu återstår bara en härlig nyårshelg och födelsedagsfirande i Badgastein med min familj innan rutinerna, dieten och träninen återgår.

Motto 2014 –  starkare, hårdare, bättre 🙂 Nu kör vi!!

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *